Har förbannat ont i huvudet. Inget läkemedel vill hjälpa mig.

Haft en mysig helg med min lilla familj. Vi lockades ut av det fina vädret. Tog en cykeltur till Dragonparken, lekte och åt lunch på pizzerian. Idag har Emil lekt med sin fina gudmor Erica, medans jag och Jimmy fick lite egen tid.

I morse vaknade jag till av att jag hörde små fötter komma tassandes och sedan stod en nöjd liten pojke vid sängkanten. Jag tittade undrande på Jimmy som tittade lika undrande på mig. "Har du lyft ur han ur sängen?" Nä då, Emil tröttnade på att ligga kvar i sin säng och klättrade ur den själv. Snopet. Senast igår satt jag och letade växasängar för vi har funderat på att byta hans spjälsäng till en större säng nu. Så idag var det bara för oss att åka iväg och handla en ny säng till Emil. Två veckors leveranstid...shit...nu kommer jag inte kunna sova lugnt. Kommer ständigt oroa mig för att han ska göra sig illa när han klättrar ur sängen själv.


Måste rekommendera en otroligt bra film vi såg igår. TAKEN! Handlar om en flicka som blir kidnappad och hennes pappa gör allt för att hitta henne. Många scener fylls av en nästan otäck känsla av närvaro. Det är på allvar. Ruggigt, äkta och med känsla. Pappan är en riktig hjälte. 

        

Ryser fortfarande när jag tänker på filmen. Minnen väcks och jag mår så dåligt.
Vart var min hjälte juli 2005?

"Några främmande personer sliter in mig i en bil. Hinner knappt reagera. Jag är rädd, gråter och ber dom släppa mig. Tankarna snurrar, men första tanken är nu dör jag. ..."  


Måste ta en till alvedon och lägga mig på soffan.