Jag och Emil var inne i stan igår med två av mina systrar, Kickan och Erica, och Max förstås. Gick runt och kikade lite. Men jag gillar inte stan. Förstår egentligen inte varför jag envisas om att åka in dit. Visst finns det affärer som jag gillar. Men avståndet är längre och jag hatar att trängas med alla galna shoppingsugna människor. Det var så mycket folk att jag gav upp mina shoppingplaner. Det är på både gott och ont. Jag "slapp" spendera mina få pengar jag har men ändå så behöver jag nya kläder. Kan inte minnas sist jag köpte kläder till mig eller när jag överhuvudtaget köpte något till mig själv.

Det blev en god mongoliskt lunchbuffé iaf. Gillar att få plocka min egen mat, jag vet vad det är jag äter och jag ser hur den tillagas.

Våra kvällsplaner för igår var att sitta och titta på melodifestivalen såklart. Men Jimmy kom hem efter åtta och vi bestämde oss för att spela in den för att först äta en sen middag och lägga Emil innan. Och viktigast av allt var då att undvika att någon/något avslöjade resultatet. Nu vaknar Emil vid sex om mornarna så både jag och Jimmy är hemskt trötta om kvällarna. Efter att jag väntat halvsovandes i soffan i 45 min förstod jag att båda killarna sov gott inne i sovrummet. Släkte ner och gick och la mig jag med. Det blev ingen melodifestival igår men imorse klockan 7.30 satt vi alla tre i soffan och tittade spänt på festivalen. Lika bra att titta på den tidigt innan resultatet avslöjas på annat håll.

Vinnarlåten var ingen jag direkt trodde skulle vinna. Och var roligt med den totala vändningen på poängtavlan när tittarna sa sitt. Haha... såg ni Måns min?!

Dagen blir så mycket längre när man går upp redan klockan sex. Det är visserligen bra nu när vi har så mycket att fixa hemma. Men vem skulle inte vilja sova ut en helg.

Jimmy hittade kameraladdaren idag. =)

Det är galet hur mammig Emil är. Jag måste hela tiden vara i närheten. Är jag inte det så skriker han tills jag kommer. Det funkar med pappa, när han väl har tid för Emil. Men nu på sistone så är det bara jag som är med Emil. Det är inte så konstigt iomed att Jimmy är upptagen med att måla.
Känner mig ensam med Emil ibland. Det är inte lätt att vara själv och ta hand om barnet dygnet runt. Står eloge till alla ensamstående föräldrar. Om han ändå kunde tycka om att vara med andra också. Vi träffar dagligen min mamma och syster så då tycker man att de skulle vara de perfekta "barnvakterna" men Emil är så osäker. Han tror att jag ska gå ifrån han så fort de närmar sig honom.

Han måste tuffa till sig vår lille herre.

Nu är det helg iaf och jag hade hoppats på att det sista skulle göras här hemma. Men Jimmy ska bort imorgon. Hade varit så bra att jobba på medans jag håller Emil borta hela helgen. Suck...


Jag vet, jag låter hemskt gnällig nuförtiden. Men jag tror att jag hade haft mer ork och gladare om jag bara hade fått sova om nätterna. 

Tempot är max hela tiden. Upp tidigt på mornarna och stressa oss ut. Jobb hela dagen och sen hem till ett stökigt hem. Miljön här hemma är för tillfället livsfarlig för Emil. Vi målar nu om i hallen och elkontakterna är fria. Så min uppgift om kvällarna, förutom att laga mat åt alla, är att hålla Emil borta från hallen. Det är verkligen inte lätt. Jag lockar och mutar med allt men ändå är han snabbt tillbaka i hallen. Vi hade tvättstugan idag. Sprang dit fram och tillbaka samtidigt som pannkakorna skulle stekas och jag skulle hålla Emil borta från hallen. Jag är så trött, men nu finns det ingen tid för vila.  

Satte mig ner i tre minuter för att vänta på att maskinen skulle bli klar. Och jag nickade till. Det är inte likt mig. Som annars har svårt för att somna. Det är knappt att jag orkar hålla mig vaken nu. Jag vill sova!
Emil bara gnäller om nätterna och även fast vi hjälps åt, för att låta den andra sova, så hör jag ju hur han gnäller. Och efter flera försök att få han att somna om så hamnar han till slut i vår säng. Och då kan inte jag sova. För Emil rullar runt och sparkas hela tiden.

Snälla unge sov om nätterna!

Jag fasar för sista rummet vi har att renovera. Det är vardagsrummet/köket och med andra ord centrumet av lägenheten. Hur gör jag med Emil då? Det är omöjligt att ha han här hemma då. Men den dagen den sorgen.

Nu ska jag tillaga dagbarnens mat till i morgon. Sen ska Emil göras i ordning och förhoppnings också sova. Men det är inte lätt när det målas utanför hans dörr. Så synd att han får lägga sig så sent om kvällarna. Men vad ska vi göra?!

Go´ natt alla!  

Jag fasar för kommande sjukdomar. Vi har barn i gruppen som är sjuka. De rinner ur näsorna, duschande nysningar, dåliga magar och spyor. Fyyy! Så det är bara att vänta och se hur fort Emil blir smittad.

Har hittat min absoluta favorit sida.

Jag är barnsligt förtjust i godisremmar. Älskar marknader där de säljer det ena och det andra. Då hittar man alltid ett stånd med remmar. De salta remmarna är gudomliga. Utanför gröna lund är en säker plats för remsugna som jag. 
Men nu behöver jag inte vänta tills nästa grönanbesök eller marknader.

http://www.polkapojkarna.se/shop/

Vill beställa nu på en gång. Bestäler kanske en polkagris också. Låter det inte gått med Turkisk pepparstång, sur jordgubbstång eller en whiskystång kanske? Nej, whiskystång är inget för mig.


 

Haha...

Emil har en förmåga att skicka iväg mess till folk i min telefonbok. Han får sitta och leka med min mobil. Ja! Jag vet att jag får skylla mig själv om jag låter han leka med min telefon. Jag råkar lägga mobilen i Emil höjd och han är snabbt framme.

Och så igår upptäckte jag att han skickat iväg ett mess ... till Angelica. En tjej som jag inte har någon kontakt med idag. Emil trycker och trycker och får iväg tomma mess. Men Angelica fick då inget tomt mess, utan Emil skickar iväg en bild på sig själv. 

Haha...
Hur lyckas han med det?! 

Angelica om du läser. Emil ville nog bara visa hur söt han är. =)

Jag är så lättlurad. Fast jag vet ju inte om jag blivit lurad men jag är nog alla försäljares drömkund. "Ja det låter bra", "Ok", "Javisst". Det där med att säga nej är inget jag kan. Nu har jag gått med på att byta till Telenor. För ett fastpris i månaden får jag ringa och messa hur mycket jag vill. Det finns väl ett tak på det med men jag kommer garanterat inte upp till det. Dessutom kommer jag få en ny mobil av dem. Det tackar jag inte nej till. Och som vanligt så uppfattar jag inte allt de säger när de ringer. Så vilken telefon jag får det vet jag inte. Blir en överraskning. Måste nu ringa till Tele2 och be om en slutfaktura. Som Telenor betalar åt mig. Allt låter jättebra men någon hake finns det nog.

Trevlig helg alla!

Det vart ett långt sportlov för oss. Och det har varit så skönt att bara vara hemma och mysa. Vi har varit iväg till badhuset, lunchat med Kickan och Max, besökt öppna förskolan, lekt med våra kompisar Liza och Neo, besökte "Rum för barn" i kulturhuset, åt för första gången på Chutney. En vegetariansk restaurang med mycket god mat och man får mycket mat för pengarna. Lite halv sunkigt men charmigt ändå. Toalettrummet var klätt med klistermärken med budskapet att äta kött är mord. Det känns lite olustigt. Tur det att Emil är så liten och inte kan läsa.

Renoveringen går framåt. Min underbara Jimmy är så duktig. Han kämpar på här hemma varje kväll. Hans farbror kommer och hjälper till så ofta han kan. De spacklar, slipar, målar osv. Det blir så fint. Alla tre sovrummen är klara. Nu återstår hallen och vardagsrummet med kök. Börjar smått se slutet. Som tidigare känt långt bort. För er nyfikna som vill se vår fina och snart klara lägenhet är välkomna över.  

Kameraladdaren är fortfarande nerpackad i någon av alla kartonger. Så till min besvikelse så har jag inte kunnat fotografera på mycket länge. Om jag ändå visste i vilken kartong den ligger. Men det blir till att gå igenom alla kartonger i helgen.

Hann ta några bilder i badhuset innan kameran dog. 



Min lilla badgroda. =)

Nu slipper vi BWO!